Finsk-svenskt militärt samarbete – Ett svenskt perspektiv

7.9.2018

Inget land står närmare Sverige än Finland. Våra historiska och kulturella band är många och täta.

Vår relation med Finland bygger på ett ömsesidig förtroende och har stärkts genom decennier av samarbete. Det är ett samarbete som inte bara har ett exceptionellt brett stöd bland våra folkvalda politiker utan också bland medborgarna i våra länder. Vi har ett delat ansvar att bidra till stabilitet i Östersjöregionen och våra respektive säkerhetspolitiska lösningar utgår ifrån att säkerhet byggs tillsammans med andra. I en allt osäkrare omvärld är det naturligt att finskt-svenskt militärt samarbete fördjupas och får allt större betydelse.

 

Bild (kuva): Puolustusvoimat

 

Det finsk-svenska försvarssamarbetet har hög prioritet bland Försvarsmaktens internationella samarbeten. Samarbetet syftar ytterst till att upprätthålla säkerheten i Östersjöområdet, utveckla våra försvarsmakters interoperabilitet och öka den operativa effekten. Det finsk-svenska samarbetet omfattar samverkan vid fred, kris och krig, vilket det bilaterala försvarsavtalet (Memorandum of Understandning, MoU) som våra länderas försvarsministrar undertecknade 9 juli 2018 i Åbo fastslår. Därmed är det inte sagt att Sverige och Finland ingått någon form av militär allians – vi är två militärt alliansfria länder. För att våra länder ska agera tillsammans behöver nödvändiga beslut fortfarande fattas nationellt.

 

Försvarssamarbetet mellan våra länder innefattar samtliga stridskrafter (armén, flygvapnet och marinen) och ledningsnivåer (militärstrategisk, operativ, taktiskt) samt samarbete inom materiel och logistik. En central beståndsdel, och som gör försvarssamarbetet unikt för svensk del, är att det också omfattar operationsplanering och förberedelser för gemensamma militära operationer. Exempel på det kan vara hävdandet av respektive lands territoriella integritet eller utövande av rätt till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. Genom att skapa förutsättningar och handlingsfrihet att agera gemensamt höjs tröskeln för incidenter och angrepp vilket i sin tur bidrar till en ökad stabilitet i vårt närområde.

 

Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland utvecklas i positiv riktning. Sedan 2015 har de båda försvarsmakterna en gemensam militär implementeringsplan som revideras årligen med fastställda målsättningar och prioriteringar. Arbetet med att skapa förutsättningar och förmåga att genomföra gemensamma militära operationer i olika konfliktnivåer utvecklas stegvis. Att på sikt gemensamt kunna nyttja våra militära resurser och förmågor tillsammans ökar försvarsmakternas operativa effekt. Ett exempel är utvecklingen av den gemensamma marina stridsgruppen (Swedish-Finnish Naval Task Group, SFNTG) som uppnådde initial operativ förmåga i december 2017. Denna förmåga omfattar bland annat möjligheten att genomföra sjöövervakningsoperationer tillsammans. Målsättningen är att uppnå full operativ förmåga innan 2023 då även sjöfartsskydd och krishanteringsoperationer, både regionalt och internationellt, ska kunna utföras av den gemensamma marina stridsgruppen. Det sedan 2006 operativa samarbetet inom sjölägesutbyte (Sea Surveillance Co-operation Finland Sweden, SUCFIS) är en viktig beståndsdel i det marina samarbetet där de båda försvarsmakternas marina ledningscentraler dagligen delar sjölägesinformation. Det ökar den operativa nyttan av respektive lands resurser.

Det militära samarbetet täcker alla stridskrafter och övningar tillsammans är regelbundna.

Bild (kuva): Försvarsmakten

 

Att öva tillsammans är viktigt för att nå våra gemensamma målsättningar och visa på vår vilja att tillsammans ta ansvar för säkerheten i Östersjön. 2017 deltog finska förband i den svenska övningen AURORA och svenska flygstridskrafter övade för första gången i modern tid nationellt försvar av Finland under finska övningen RUSKA 17. Under årets svenska flygvapenövning (FVÖ18) var det finska flygvapnets tur att öva försvar av svenskt luftrum och agera avancerad motståndare.

 

Svenska och finska jaktplan övar tillsammans nästan varje vecka i "Cross Border / Over Border ram."

Bild (kuva): Försvarsmakten

 

Våra arméstridskrafters målsättning är att utveckla förmågan att arbeta tillsammans och öka interoperabiliteten inom ramen för varsin brigadstruktur. Detta innebär att en svensk bataljon ska kunna ingå i en finländsk brigad och vice versa. Under Natos övning Trident Juncture som genomförs i oktober 2018 kommer ett finskt förstärkt kompani ingå i den svensk ledda multinationella brigaden. Svenska och finska arméförband har en lång historia av nära samarbete, särskilt från internationella insatser i bland annat Afghanistan, EU:s stridsgrupper (Nordic Battle Group) och i FN-insatser. Finland stödjer exempelvis den svenska kontingenten med specialistläkare i FN-insatsen i Mali (MINUSMA).

 

En avgörande komponent för att gå framåt och djupare i samarbetet, som nu till del är genomfört, är upprättande av system för säkert informationsutbyte mellan våra försvarshögkvarter. Vidare har våra flygvapen påbörjat arbetet med att utveckla ett bilateralt luftlägesutbyte i syfte att öka vår förmåga till luftövervakning och gemensam lägesbild.

 

En annan viktig aspekt är det omfattande utbytet mellan våra länders försvarsmakter som genomförs från förbandsnivå upp till högsta militära nivå. Sedan ett flertal år tillbaka tjänstgör finländsk personal i svenska Högkvarteret och vice versa i finska Huvudstaben. Även andra ledningsnivåer ser nyttan av detta utbyte som ett förtroende- och kunskapsbyggande verktyg.

 

Samarbetet mellan Sverige och Finland är centralt för både våra länder och för säkerheten i Östersjön. Alla våra kontaktytor skapar förutsättningar för att vi ska kunna agera tillsammans om det krävs. För att effektivt möta utmaningarna i vårt närområde bygger vi säkerhet tillsammans. I detta arbete är Finland vår långsiktiga och viktigaste partner.

Kirjoittaja:

Kontra-amiraali Jonas Haggren toimii Ruotsin puolustusvoimien pääesikunnassa osastopäällikkönä (Ledningsstabens inriktningsavdelning) ja hänen vastuullaan on myös Suomi–Ruotsi-puolustusyhteistyön käytännön järjestelyt.

 

 

Please reload

Lisää aiheesta:

Please reload

MAANPUOLUSTUS

MAANPUOLUSTUSKURSSIYHDISTYKSEN JULKAISU
Päätoimittaja:
neuvotteleva virkamies Pete Piirainen
pete.piirainen@defmin.fi
 
Maanpuolustus-lehti
PL 266
00171 HELSINKI
maanpuolustuskurssiyhdistys@gmail.com
+358 40 149 3649
(toimistoaika tiistaista torstaihin klo 12.00-16.00)

©2019 Maanpuolustus-lehti